Riesling i skymundan?

En gång i tiden (före min tid) var riesling från Rhen och Mosel viner som klassades lika högt som framstående viner från Bourgogne och Bordeaux. Dock förändrades detta, kanske beroende på att Tyskarna själva drack upp mycket av sitt vin samt att producenter och Vin & Sprit valde en smakinriktning som inte precis var vad som efterfrågad.

I alla fall, riesling är sedan några år på stark frammarsch. Detta kan bero på att den framgångsrikt odlats i Australien, som genom sin exportframgång fått rieslingviner att åter spridas över världen. Därmed har fler efterfrågat riesling från bland annat Tyskland, och på så sätt höjt kvaliteten på dessa.

I samma veva ska sägas att det alltid funnits producenter i vårt södra grannland som aldrig tummat på att göra produkter av hög klass. Att det nu finns bra riesling till låg kostnad beror också sannolikt på att våra importörer har blivit mer kräsna, i takt med de svenska konsumenterna.

Nåja, över till inläggets vin: Domdechant Werner Hochheim Riesling Classic 2008 (SB #81372) från Rheingau. Doften som kommer mot en innehåller typiska rieslingdrag, gräs, lime och persika. Smaken är torr, fruktig, frisk med lime och mineral. Vinet passade finfint till den helstekta rödingen Även sällskapet med bland annat Anders uppskattade dryck och mat.