Chablis är för många vinet att dricka som aperitif, för sig självt eller under varma sommardagar. Vanligtvis är det då en ung Chablis med mycket mineralton, lite citrus och gröna äpplen som faller en i smaken. En kanske inte så lockande liknelse är att en ung Chablis smakar som att slicka en kall rostfri kastrull på insidan, friskt!
Mineraliteten och friskheten i vinet kommer från terroiren i kombination med att det är ytterst ovanligt att använda ekfat någon gång under processen från druva till flaska.
En vanlig förväxling är att blanda ihop distriktet Chablis med druvan chardonnay. Det finns förvisso en stad i Bourgogne som heter Chardonnay, men den ligger i södra halvan av Bourgogne. Men om du enkelt vill kunna säga något med säkerhet så är det att i Chablis så odlas enbart druvan chardonnay. Klassningarna är fyra i Chablis: Grand Cru, Premier Cru, Chablis och Petit Chablis. Vanligast är Petit Chablis och mindre vanligt är att dricka lagrad Chablis och från de högre kvalitetsklasserna Grand Cru och Premier Cru. Total odlingsyta är cirka 4 300 hektar och det har odlats vin i området sedan 1100-talet.
En vanlig förväxling är att blanda ihop distriktet Chablis med druvan chardonnay. Det finns förvisso en stad i Bourgogne som heter Chardonnay, men den ligger i södra halvan av Bourgogne. Men om du enkelt vill kunna säga något med säkerhet så är det att i Chablis så odlas enbart druvan chardonnay. Klassningarna är fyra i Chablis: Grand Cru, Premier Cru, Chablis och Petit Chablis. Vanligast är Petit Chablis och mindre vanligt är att dricka lagrad Chablis och från de högre kvalitetsklasserna Grand Cru och Premier Cru. Total odlingsyta är cirka 4 300 hektar och det har odlats vin i området sedan 1100-talet.
I det här inlägget kommer du kunna läsa om såväl klassningarna, exempel på vin och användningsområden, geografi och jordmån.
Geografi och jordmån
Geografiskt ligger kommunen Chablis lite utanför hjärtat av Bourgogne, Côte d'Or, uppe i departementet Yonne. Genom kommunen rinner floden Serein i nordlig riktning. Flodens sidor har som referens den riktning med vilken floden flyter medströms. Det största problemet med klimtatet är att det kan bli frostnätter även sent på våren i värsta fall in i maj. För att lösa detta används i huvudsak två metoder, antingen har man värmare ute i vingården eller så sprejar man buskarna med vatten. Då bildas ett skyddande skal runt knopparna. Meningarna går isär om huruvida man ska försöka skydda sig mot frost, och om man ska göra det vilken metod som ska användas.
Jordmånen är i huvudsak en blandning av kalk, lera och fossilerade skal från juratiden. Blandningen återfinns bland annat i Kimmeridge i England, och sålunda kallas jordmånen för Kimmeridge. Främst finns denna i Grand- och Premier Cru odlingarna. I byappelationen (Chablis) och i Petit Chablis är det istället en kalkskiktsjord av portlandstyp, blandning mellan kalk och kisel, som är den vanliga. Portlandstypen anses inte ge samma mineraltypiska viner som kimmeridge.
De fyra kvalitetsklasserna
Den enda Grand Cru appelationen finns på flodens högra sida. Den är indelad i sju områden: Bougros, Preuses, Blanchot, Grenouilles, Valmur, Les Clos och Vaudésir. Alla på en höjd av 100-250 möh och mot sydväst. Sammanlagda ytan för dessa indelningar är 103 hektar. En Grand Cru kan utan problem lagras i 10-15 år och behöver tid för att utveckla mineralitet, inslag av nötter och gula frukter och för att gå från en grönskimrande till en mer guldgul färg.
Jordmånen är i huvudsak en blandning av kalk, lera och fossilerade skal från juratiden. Blandningen återfinns bland annat i Kimmeridge i England, och sålunda kallas jordmånen för Kimmeridge. Främst finns denna i Grand- och Premier Cru odlingarna. I byappelationen (Chablis) och i Petit Chablis är det istället en kalkskiktsjord av portlandstyp, blandning mellan kalk och kisel, som är den vanliga. Portlandstypen anses inte ge samma mineraltypiska viner som kimmeridge.
De fyra kvalitetsklasserna
Den enda Grand Cru appelationen finns på flodens högra sida. Den är indelad i sju områden: Bougros, Preuses, Blanchot, Grenouilles, Valmur, Les Clos och Vaudésir. Alla på en höjd av 100-250 möh och mot sydväst. Sammanlagda ytan för dessa indelningar är 103 hektar. En Grand Cru kan utan problem lagras i 10-15 år och behöver tid för att utveckla mineralitet, inslag av nötter och gula frukter och för att gå från en grönskimrande till en mer guldgul färg.
Enkel Chablis är ofta lätt, men Grand Cru klarar av betydligt mer. Till exempel passade det bra till majskycklingbröst med linser, paprika och rotfruktspuré. En annan bra kombination är grillad fisk eller stekt marulk.
Premier Cru (1er Cru) odlas på 776 hektar och har 40 indelningar. Dessa återfinns på Sereins högra och vänstra sida. Smaken är mer mineralig och i högre grad typisk Chablis än vad en Grand Cru är.
Chablis och Petit Chablis är de två lägsta klasserna. Vinerna är inte lagringståliga som Grand och 1er Cru, utan bör drickas unga. Petit Chablis kommer från de yttersta odlingsområdena på slättlandet utanför de områden som går byappelationen Chablis.
Några producenter
Min personliga favorit är Brocard, en producent som gått framåt starkt under de senaste tio åren. En stor producent i Chablis är kollektivet La Chablisienne. William Fevre är inte så stor, men vinerna hamnar så gott som alltid i topp vid provningar. För något år sedan drack jag en spännande, ung, 1er Cru Butteaux från Louis Michel et Fils, mineralsmaken kompletterades med inslag av frisk havstång.
Vilken som är godast? Återigen upp till dig kära läsare att prova!
- Olof
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar